Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 2. Gatmusik och folknöjen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
76 GAMLA STOCKHOLM
rödbrusig och försupen - bland en troget lyssnande
folkskara, och under de sällsammaste åtbörder, det våldsammaste
ansiktsspel. sjöng till sin skorrande fiol allehanda visor och
slagdängor, somliga av egen tillverkning, merendels utmärkta
av en förvånande oförskämdhet och inblandade av Filikromens
beryktade namn (fig. 32). Liksom i skotska gränsstäderna
ännu för ett par decennier sedan funnos 2: ne folksångare.
Robin H a s t i e och John Grseme (eller som den senare
ock kallades, the long Quaker), vilka, ehuru i ädel
mening, ansågos för de sista telningarne av Minstrelstammen;
likså kan man tilläventyrs betrakta Filikromen som den sista,
men vanfrejdade ättlingen av den svenska folkpoesiens
målsmän. Visserligen var han ej. och förtjänte ej att vara, i
likhet med de skotska spelmännen eller Pipers, såsom
de benämndes, i denna befattning ordentligen anställd och
på allmän bekostnad avlönt. för att mimiskt och musikaliskt
föredraga gamla nationalballader: visserligen ej detta. Men i
stället lade han på sin omgivning en frivillig skatt, och det
ansågs för en plikt på samma gång som en fägnad, att slunga
åt honom ett litet mynt, det han visste att med mycken
färdighet uppfånga i munnen. Han uppförde i korthet sagt. ett
slags skådespel, beräknade för de lägsta tycken och
odlingsgrader; han var (så föreställa vi oss), ehuru i en ytterst
klumpig och förvriden form, en art av dessa trasiga
improvisa-törer, vilka i Söderns landskap underhålla mängden: en
upp-tågsmakare. med ett övermått av italienarens oblyghet, men
utan en skymt av dennes konstsinne och lätta naivetet.
Emellertid skall (enligt deras påstående, som härtill någon gång
varit ett förstulet vittne) Filikromens framställning haft
någonting ganska eget och sällsamt, någonting överraskande genom
den kolossala självförnöjelsen och den vidunderliga, allt
avväpnande tilltagsenheten. Denna grova fars, varuti stundom
åskådaren själv blev mot sin vilja medspelande. företedde en
sysselsättning, som. i brist av någon bättre, anlitades av
personer med en mindre grannlaga känsla; och hade den icke
inneburit något karaktäristiskt, så skulle ej minnet därav varit,
efter ett 20-tal av år, så livligt och så allmänt,
Den i senare tider ryktbaraste gatuvirtuosen var
utan tvivel Blinda Kalle (fig. 33). Flertalet av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
