Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kap. 4. Gillen. Skrån. Gesällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
CILU.N. SKRÄN. OKS Al.LSK AP. 141
par innanbundna (vända?) skor och ett par höga
stövlar.
Lärgosse om tolv år må man försöka i en månad,
gosse om femton år skall prövas i fjorton dagar, och
skall pilten giva en tunna öl till kompaniet, om han
bliver stadd, varvid han dock får hava en gäst och
själv skänka sin tunna. Skulle det under hand
upptäckas att skomakargosse är oäkta född, avskedas
han, och böte den som honom stadde.
Att icke alltid allmänheten blev så väl bemött i
butikerna på 1400-talet, som i våra dagar, framlyser
av den stadgan, att om någon god man eller god
kvinna, god sven eller jomfru eller deras bud kommer
i ämbetet och vill köpa skor, då skall honom eller
henne ej svaras annorlunda än väl och beskedligen,
vid böter av ett pund vax.
Skomakarne hade Markus evangelisten till
sin skyddspatron.
Murarnes (1487) och Smedernas (1479)
skrån förete icke något särdeles avvikande eller
betecknande.
Guldsmederna voro ett förnämt sällskap i
anseende till den dyra råmaterien. »Ingen som sin
egen man är i guldsmedsämbetet skall dobbla med
androm i taverner eller ölhus,» bjuder deras skrå
från början av 1500-talet.
I samma skrå antydes skyltning för första gången
i de handlingar vi haft under händer: »han skall sitt
bräde ej uppslå, förr än han all kompanis rätt
gjort». Orsaken måtte ligga i den omständigheten,
att guldsmedernas varor voro för dyra att själva ligga
i öppna »vindögat» såsom skyltar, och att yrket
sålunda måste tillkännages genom »tavla», som det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
