Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
MÅSTE 129
korgen hade hon bett Albert icke vara ledsen, men
det hade varit henne alldeles omöjligt att få några
honor, fastän hon gått igenom hela Munkbron. Och så
hade magistern tagit henne om livet och kysst henne
och sagt, att han åt lika gärna hankräftor och han
var alldeles nöjd med som det var. Och när sedan
den lilla i vagnen började skrika, hade magistern
tagit upp honom och burit honom tills han blev
tyst. Nå, det där var allt småsaker, men hur folk
kunde leva gifta, då de knappt kunde leva som
ungkarlar, det var en gåta. Men det såg ut som om
barnen förde mat med sig när de kom till världen,
så såg det ut!
9. - Strindberg, Giftas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
