Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första delen - Reformförsök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
174 GIFTAS
- Vi skola icke ha några barn!
Bon! De skulle icke ha några barn!
Det var förtjusande! Han gick ner på torget
om morgnarne och köpte upp. Därpå gjorde han
kaffet. Hon sopade, bäddade och städade. Och så
satte de sig till arbete.
När de tröttnat på det, så pratade de en stund,
gåvo varandra ett litet råd, skrattade och hade så
roligt. Och när det led till middagen, gjorde han
eld och hon sköljde grönsakerna. Han passade
pot-au-feun, medan hon sprang ner i kryddboden, och
så dukade hon, medan han lade upp maten.
Men inte levde de som syskon. De togo god
natt om kvällen och så gick var och en till sig.
Men så knackade det på fruns dörr och så ropade
det: kom in! Men sängen var trång och det blev
aldrig något mackel, utan var och en vaknade i sin
säng om morgonen. Och så knackade det i väggen.
- God morgon, min flicka! Hur står det till
i dag?
- Jo, tack så bra, hur mår du själv!
Det var alltid nytt att träffas om morgnarne
och det blev aldrig gammalt.
Och om kvällarne gingo de ut ibland tillsammans,
och råkade landsmän på Syrach. Och hon var icke
generad av tobaksrök och hon generade aldrig.
Det var idealet för äktenskap, menade de andra,
och de hade aldrig sett lett så lyckligt par.
Men flickan hade föräldrar, som bodde långt
bort. Och de skrevo och frågade ideligen, om icke
Lisen hade förhoppningar än, ty de längtade så att
få ett barnbarn. Lisen skulle komma ihåg, att
äktenskapet var gjort för barnens skull och icke för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
