Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Höst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
254 GIFTAS
efter tidningar. Hon log, och satt tyst vid hans
sida.
Middagen var ganska tyst. Slutligen tog frun
upp kapitlet om pigorna.
- Nå, men för Guds skull låt oss slippa [-pigorna,-] {+pi-
gorna,+} utbrast han.
- Ja, vi ha inte kommit hit för att gräla,
svarade hon.
- Har jag grälat, jag?
- Ja, inte har jag.
Och så blev det en förfärlig paus. Nu skulle
han önskat någons mellankomst. Barnens! Ja! Den
här téte-å-téten började bli honom besvärlig. Men
så stack det honom i hjärtat, när han tänkte på
gårdagens ljusa timmar.
- Låt oss gå till ekbacken, sa hon, och plocka
smultron.
- Inte finns det några smultron så här dags på
året, min vän: det är ju höst!
- Låt oss gå ändå!
Och de gingo igen. Men intet samtal kom upp.
Han letade med ögonen efter något föremål, något
ställe vid vägen, som det kunde talas om, men allt
var torrt, uttalat. Hon visste alla hans meningar om
allt och ogillade en stor del av dem. Dessutom, nu
längtade han hem; hem till barnen och huset. Det
här var för galet att gå här som ett spektakel och
när som helst vara utsatt för ett gräl. Slutligen
stannade de, ty frun var trött. Han satte sig att rita
med sin käpp och bara önskade att hon ville ge
anledning till ett utbrott.
- Vad tänker du på, frågade hon slutligen.
- Jag, svarade han såsom befriad från en börda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
