Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Brödet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BRÖDET 265
- Det tycks inte vara något att göra vid den
saken.
- Men de lärda då, som smörja kräset på
statens bekostnad. -
- De lärda, ja, de ha så mycket annat att tänka
på, och för resten är det ju opassande att skriva om
sådana saker; man skulle inte kunna läsa dem högt.
- Och det vore ändå huvudsaken.
Varpå de två fruntimren begynte delgiva
varandra sina hårda erfarenheter.
Nästa sommar fick man bo kvar i staden på
nedra bottnen vid en gränd och njuta av utsikten
över en rännsten, vars stank gjorde, att man ej
tordes öppna fönstren.
Hustrun arbetar vid nålen i samma rum där
barnen leka; mannen, som måst taga avsked från
ämbetsverket av brist på snygga gångkläder, skriver
rent i ett rum bredvid och brummar över det stoj,
de små föra. Man kastar åt varandra hårda ord
genom dörren.
Det är pingstdagen, på eftermiddagen. Mannen
ligger på den trasiga skinnsoffan och betraktar
genom rutan ett fönster mitt över gränden. Han ser
där en flicka, som har rykte för dåligt leverne, i färd
med att pryda sig för aftonpromenaden. Bredvid
toalettspegeln har hon en syrenkvast och två
apelsiner. Utan att bry sig om nyfikna blickar, snör hon
till livstycket över sin fasta barm.
- Det är då inte något dåligt leverne den där
för, sade den till celibat dömde för sig själv, i det han
plötsligt lågade upp. M,an lever bara en gång här
i världen, och man måste leva hur det än bär till.
Hustrun, som just kommer in i rummet, får syn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
