Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Den brottsliga naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
DEN BROTTSLIGA NATUREN 287
Den brottsliga naturen.
Kuttern gick för halv vind ut genom de sista
skären, och havet öppnade sig i
eftermiddagsbelysning.
Doktorn letade ord för att uttrycka sin
hänryckning, ty han var född långt upp i land och hade
endast sett havet från ett ångbåtsdäck ett par gånger.
Sedan löjtnanten lagt om röret och tagit kurs
på Landsorts fyr, befallde han fram punsch och
cigarrer.
Ensamheten, tystnaden, frånvaron av föremål för
ögat att fästa sig på stämde sinnena till
meddelsamhet, och oaktat de båda ungdomskamraterna redan
pratat i tre dygn om gammalt och nytt hade de
oupphörligt nya samtalsämnen till hands.
- Det måtte vara ett härligt liv att leva på
havet, sade doktorn och lät ögat glida runt [-horisonten.-] {+hori-
sonten.+}
- Ja på detta sättet, i gott sällskap och när
man är sin egen herre, sade löjtnanten. Men [-ombord-] {+om-
bord+} i tjänsten, Qubevare oss! För det första är
man instängd; skeppet är en bur, tänk på det, och
horisonten, när du vant dig att se på den, blir trång,
den blåa randen som man drömmer något bakom,
när man är ung, den blir en grå stenmur. Tänk dig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
