Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra delen - Den brottsliga naturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
294 GIFTAS
täristikan och mantissan, vilka han, som jag sedan
insåg, blandade ihop, lade han bort pennan.
- Nå, avbröt han, hur finner du dig ombord?
- Bra, herr amiral, svarade jag.
- Och kamraterna?
- Dem talar man inte om, undföll det mig,
innan jag hann inse vilken tillrättavisning svaret
innebar.
- Det är bra svarat min gosse, sade han och
såg på mig med en sådan där min som äldre
personer visa yngre, då de tillåta dem en frihet.
- Vill du ha ett glas punsch? frågade han, det
är fuktigt härinne.
Att svara nej var icke möjligt efter som jag
icke var nykterist. Men i detsamma överföll mig
en rädsla: tänk om någon kom in och såg chefen
dricka med en kadett! Situationen var pinsam. Har
du känt någongång hur man skäms och är brydd
på en annans vägnar! Jag var rädd på hans!
Han öppnade en klaff och tog fram glas och en
karaffin, som han bar in i sin hytt.
- Stig på, sade han.
Min oro steg ännu mer; hela situationen var så
falsk, och avguden föll, föll ohjälpligt.
Inkomna, satte han sig mitt emot mig och såg
på mig, som jätten innan han skulle äta upp
Tummeliten,
- Du är en bra gosse, sade han, i det han (dock
utan att klinga!) drack ur sitt glas, och du har ett
yttre som skall rekommendera dig på din bana. Vet
du att du ser bra ut?
Jag rodnade, kände jag, och visste inte vart han
ville komma. Jag såg endast i hans ansikte ett nytt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
