Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första kapitlet. Götiska rummen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 GÖTISKA RUMMEN
av sina gamla vänner, utan satte rosen i knapphålet,
fortsättande med cigarrettrullningen.
- Han känner icke igen oss! utbrast Sellén. Ska
jag gå ner och hämta honom?
- Då går jag min väg, sade frun kort, och jag
beklagar min ros, som kom på en så smutsig rock.
- Ja, gå du Augusta, avbröt doktor Borg, som
kommit tillstädes; det är ingen som har bjudit dig hit,
för resten.
- Hör nu Borg, inföll Lundell...
- Håll du mun, avklippte doktorn, den som
sitter där nere utslocknad, skulle varit förste man
häroppe i kväll om inte du och vederlikar blandat
giftbägaren åt honom; och du är inte värd att bli
spottad i synen av honom en gång; nej, för ni tog
äran, brödet och självkänslan av honom, den gången
du vet!
Därpå vänd till Sellén:
- Låt Syrach sitta i sin drömda värld; där har
han det bättre än vi anar, och han känner för övrigt
icke igen oss!
Lage Lang kom till; när han fick se sin gamle
vän, blev han ursinnig och ville utbringa ett leve och
ett hurra för vår störste målare, men detta avstyrdes
lyckligtvis, ty dels skulle polisen ha tillkallats, dels
fanns ingen i salongen som kände målaren, om icke
möjligen såsom en fjoskig och förfallen människa,
vilken gjort sig bemärkt på gatorna med sin röda
fez och sina besynnerliga åtbörder.
Syrach fick sitta; han satt nu med blickarne
lyftade över folksamlingen, liksom han icke såg dem,
utan skådande fjärran uppåt umgicks med sina
drömbilder dem han icke kunde visa andra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
