Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet. Storö-borna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 GÖTISKA RUMMEN
När den snede styrmannen - han var alltid
sned och röögd som en mört - skrek lovart, så
förstod även den oinvigde sakens sammanhang och
att man skulle gå över till samma sida. Därigenom
krängdes båten som om den skulle kantra, men
lirkade sig dock fram ett stycke utmed kålvassarne,
där stångkrokar bugade sig för baksuget.
- Varför muddrar man inte opp kanalen?
frågade fru Brita oskyldigt.
- Därför, svarade doktorn, att om man
muddrade, skulle genast en snabbgående konkurrent sättas
i sjön, och det vill inte aktieägarne till denna pråm.
Eller hur du Petter?
Pastorn ville varken neka eller jaka, utan sade:
- Jag undrar om Gustav får slagsida därnere
i aktersalongen! Han är ganska tung, och styrman
borde gå ner och »lämpa» honom.
Nu råkade Fylax, som skulle titta på
stång-krokarne, bli trampad på tårna av doktorn och
uppgav därför ett fasans tjut, i vilket Brita deltog:
- Du är en barbar! skrek hon mot doktorn.
- Det är lögn, min lilla vän, svarte doktorn;
jag plågar aldrig ett djur, inte ens en metmask, men
era djur plågar mig genom att gå för fötterna och
tjuta.
Kanalen var klarerad, och man hade en havsarm
framför sig. Brygga följde på brygga, och vid varje
tillägg hade man tillfälle att slunga en anmärkning,
en upplysning om innebyggarne. Där voro liksom
reträttplatser, ibland gömställen för människor som
dragit sig undan världsvimlet. Den ena sagan var
inte lik den andra, och i denna ödemark, en halv
timme från Stockholm, hade de satt sig ner, mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
