Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet. Moder-näringen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODER-NÄRINGEN 101
- Är pastorn hemma? frågade han utan att
hälsa.
- Ja, väl är han så, blev svaret.
Och nu skyndade Anders upp till ett rött hus,
tämligen likt de andra.
Han gick in med samma fart som han använt
på övergången av isrännan, röck upp dörren och stod
i stugan, där pastorsadjunkten satt i sin gungstol
och sov, klockan tolv på middagen.
- Nej, är det du? Jag satt och blundade litet
och hörde nödrop på sjön, sade han under det han
mornade sig.
- Ja> Jag är i knipa, och du ska låna mig tio
kronor.
- Tio kronor? Var ska jag ta dem? Jag skulle
just få ut ett diskontlån, men det klickade...
- Du får låna ur kassan!
Här uppstod en paus, och Anders Borg förstod
att han återigen narrats intränga i andras
hemligheter och avtvinga en olycklig den förödmjukande
bekännelsen om en dålig affärsställning. Men han
fann sig hastigt och kastade åt sidan:
- Kan du inte låna av en bonde?
- Jag, låna av en bonde? Nej, min vän, sådan
är icke min ställning. Ser du, första året gjorde jag
mig gemen, och måste dricka och äta med dem; men
så gick respekten bort, i synnerhet som jag lånte
pangar av dem till mina Uppsalaskulder. När jag
drog mig tillbaka, började de hata mig. Jag blev
ensam; jag har ingen att tala vid, ingenting att
göra. Jag får inte fiska, inte jaga, inte sköta
jord. Läsa kan jag inte, för då somnar jag. Jag
är dömd att göra ingenting, utom om söndan! Jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
