- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 40. Götiska rummen /
103

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet. Moder-näringen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

MODER-NÄRINGEN 103

- Babtisterna döper ju, och läsarne utdela
nattvarden, under det de sköta sina yrken som
apostlarne! Vet du, religionen som yrke och födkrok är
något galet. Och det där att ligga vid universitetet
och supa, lära sig spetsfundigheter och teologiska
hårklyverier, det tar bort all religiositet! Nu ska
prästerna exercera i kasärnen också, tvingas att sjunga
svinaktiga visor, höra på nattliga samtal mellan
gardister, det är att göra slut på hela brödkyrkan!

Här skevade samtalet, ty Anders hyste för litet
intresse för kyrkan, att kunna beklaga dess fall;
dessutom vaknade hans egen självbevarelsedrift, så
att han under sista delen av samtalet hunnit tänka
ut var han nu skulle ta sin tia. Därför reste han sig
hastigt och tog avsked med det enda uppmuntrans
ord han kunde finna:

- Gaska opp dig, gamle gosse! Kom in åt
land och hälsa på oss, så ska vi ruska opp dig.

Adjunkten såg på sin vän som på en främmande,
ty han var gäckad i sina förhoppningar att finna
deltagande. Han tog dock på sig en skinnmössa för
att följa till stranden; och han fägnade som en hund,
talade alltjämt, men nu om bagateller, om vädret och
fisket, om isgången och farorna på sjön, men allt för
döva öron.

När Anders Borg kavat sig över isrännan och
satt i slädan, höll han norrut; men erinrande sig
prästen på stranden, vände han sig om, och nu
såg han den övergivnes mössa svänga till avsked.

Det klack i honom, men på samma gång erfor
han den förtvivlades tröst, då han får se en människa,
som är ännu mer förtvivlad.

- Utan hem, utan vänner, med ruin och fängelse

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:37:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/gotiska/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free