Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet. Ester.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122 GÖTISKA RUMMEN
yttra ett förnuftigt ord; alla tego. Det kallas att
utbyta meningar. Vet ni, efter en sådan maskerad
längtar man att komma hit. Eljes bruka alla
supégäster hasta till kafét, för att där få säga det som
icke sades på bjudningen.
- Tycker ni det är roligt att leva? frågade Ester
helt hastigt.
- Att leva? Är detta att leva? Det är ju bara
frågan om att döda, döda alla sunda, starka drifter,
som skulle uppehålla livet; och dödar man dem icke
med försakelse utan ger dem luft, så dör man på
sjukhuset, eller senare dör man av kallbrand i det
heliga äkta ståndet. Det var en faslig blague det här
med livsglädjen på 80-talet; profeterna slutade i sorg,
och allt gick tillbaks i de gamla spåren. Vet ni jag
har en vän, som ligger på sjukhuset och dör så
sakta och varligt.
- Jag känner honom; det är skalden ni menar?
- Ja, ska vi gå dit, i månskenet? Han tar saken
ganska lugnt.
- Gärna! svarade Ester, och de bröto upp.
Höstnatten var månklar och ljum; de gingo tysta
smågator, stora gröna gator och kommo in i
sjukhusparken. Under de väldiga träden voro tält
uppslagna för de sjuka, vilka där sovo eller vakade
alltefter som. Men under en lönn satt underläkaren och
drack whisky med en kandidat. Ester och greven,
som kände båda, stego fram och frågade efter
skalden.
- Jo, svarade underläkaren, han ligger här
invid och är vaken, men han har väl inte så långt kvar,
efter som han skickat bud på professor X.
- Vad? Teologen? frågade Ester förvånad,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
