Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet. Inför rådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖR RÅDET 147
läste sonens lättydda ansiktsdrag. Du ska inte vara
rädd för mig, ty jag ämnar varken stanna länge eller
kräva dig på arrendet.
Anders tuggade på mustaschen och vibrerade
med ögonen, ty blotta erinran om skulden var honom
en pina. Denna tystnad gjorde fadren nervös, och
han måste tala själv.
- Du vet kanske vilka förändringar, som förestå
i mitt hem - hm! - men det skall snart vara
undangjort.
Anders tankar voro så fjärran. Han hade väntat
sig en angenäm afton med sin hustru, då han fick
berätta sina reseäventyr under det trygga skyddet
av de förvärvade pängarna, och nu satt han här
darrande för obehagliga frågor rörande det tomma
magasinet och annat. Fadren märkte nog på hans
ut- och invända ögon att han var borta, men han
förstod icke situationen riktigt.
Att han kommit olägligt, det förstod han, men
han måste ut ur förlägenheten, och när han ingen
replik fick, blev han själv förnaglad, började vimla
med ögonen som den, vilken söker ett nytt
samtalsämne. Och lika olyckligt föll hans val av ämne,
vilket han genom en hemlig tankeläsning hämtade
ur sonens medvetande, lösgjort av dennes fruktan
för vidrörandet av just den ömma punkten. Han
måtte i gossens tomma ögon ha sett det tomma
magasinet, och drevs dit mot sin vilja.
- Nå, du har gjort bokslut, och du är nöjd
med ditt år? Fulla lador och magasin?
Anders överfölls av raseriet att se sig blottad,
blev än mera stum av ilskan, ville resa sig för att
klippa den osynliga tråden, sökte en anledning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
