Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde kapitlet. Inför rådet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INFÖR RÅDET 157
öppen, blå, leende satiriskt, emellan honom och
valplatsen, där slaget skulle stå; när han tittade på
klockan, fann han att det fattades tio minuter till
elva. Han rusade in till fiskarn, och frågade efter
en båt.
- Båten är sumpad för att tätas.
– Kom med och ös den då.
- Nä, va ska de vara för?
- Hjälp mig människor; jag måste vara vid
kyrkan klockan elva.
Nej, man hade inte lust med det, inte.
Då sprang han ner till båten och såg den ligga
i marvatten. Det var en gammal ökstock, utan åror
och öskar. Han sprang omkring för att leta årorna,
men fann inga; han sökte ett ämbar att ösa med, och
fann intet; men vid en vägg stod en skovel något
kupig. Den tog han och återvände till båten; kastade
av sig i skjortärmarne, och stående bredbent på
kanterna öste han båten halvt läns med skoveln.
Därpå stack han ut, och paddlande som en
kanotförare, bergade han sig över viken, under det båten
tog in vatten. När han nått andra land, sjönk båten.
Han lät den ligga, kastade skoveln i, och sprang
upp till prästgården.
Han hade icke haft tid föreställa sig den scen,
som väntade; han hade endast en bestämd känsla
att pastorn var fientlig mot honom efter sista
uppträdet, och att kyrkrådet, som bestod av läsare, skulle
klämma efter honom. När han inträdde i salen, fann
han sin svåger sitta ordförande, lugn, värdig, nästan
vänlig i uttrycket.
Fru Borg satt i en soffa, kall, avvaktande.
När redaktören hälsat och anmodats sitta ner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
