Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Elfte kapitlet. Den nye redaktören.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172 GÖTISKA RUMMEN
- Han kommer straxt! svarade Marta, som
genast blev i ett strålande lynne.
- Får jag sitta ner?
- Ja, det tänker jag! svarade frun utan att tveka.
De kommo genast i tal, och om ett ögonblick
stod en punschbricka på bordet jämte cigarretter.
Beställningen hade skådespelaren gjort så hastigt
att frun ej märkt det, och nu sutto de där, de två,
och ville ej börja förrän mannen kom. De pratade
om all världens ting,, och tiden gick.
Utan att tänka vidare på vad han gjorde och
finnande väntan lång, fyllde vännen två glas, sade
skål, och de drucko.
Tiden gick igen, och de tände cigarretter.
- Det var fasligt vad Holger dröjer, sade frun,
och vi skulle aldrig ha börjat.
- Nu är det för sent, svarade vännen.
Då inträdde ett sällskap, som visste vilka de
voro, utan att känna dem. Dessa kastade naturligtvis
förvånade blickar på de två, och deras blickar blevo
spefulla när de slagit sig ner mitt emot dem.
I detsamma kom Holger in, såg i en blink
situationen, som han kunde förklara sig och som han var
nog fördomsfri att icke ogilla, men så fick han se
de spefulla blickarna, och det stack honom, så att han
blev mörk.
Framkommen till bordet, hälsade han så otvunget
han kunde:
- Det var rätt att ni började, jag fick ett
telegram och måste skriva några rader.
Som han råkade in i de andras nyss uppodlade
stämning, och de voro i försprång, hade han svårt att
straxt komma upp jämsides med dem. Och han, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
