Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapitlet. Doktor Borg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
182 GÖTISKA RUMMEN
men damerna anse allt oskyldigt, som de ha för sig,
även om gränsen är överskriden.
Denna väninna började lägga sig i barnens
uppfostran. Flickan kortklipptes och gossens hår fick
växa långt, allt för att utplåna olikheten mellan
könen. Men när gossen fick lida smälek i skolan
för detta sitt kvinnliga yttre, och när fadren tillika
märkte att sonens instinkter började förkvinnligas,
blev han rädd; tog en sax och klippte av håret. När
modren fick se det, föll hon i raseri:
- Skall icke en mor få uppfostra sina barn?
skrek hon.
- |~Ion skall så f-n heller, och inte uppfostra
bugrar. Två ska vi vara om’et, och jag är den ena.
Modren hotade gå till advokat. Det var hennes
vanliga.
Men det fanns en annan faktor, som inverkade
störande på äktenskapet, och det var den då av en
berömd läkare uppfunna konjaken. Den begagnades
av frun som panacé för alla krämpor, och mest om
förmiddagarne för nervositet, och om aftnarne mot
sömnlöshet. De skenbart oskyldiga små glasen
förstörde lynnet och aptiten, gav sömn på olaga tider,
och borttog nattsömnen. Fastän uppfinnaren själv,
professorn och auktoriteten, slutade illa, ett offer för
sin konjakshypotes, fortsattes drickandet av damerna.
När doktorn varnade sin fru, svarade hon alltid
med professorn.
-"Professorn måtte väl förstå det bättre än du,
som inte är docent en gång.
Med ett ord, det äktenskapet var moget, så
utmognat, att när brödrastriden blossade upp, en
lätt vindstöt kom det att brista.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
