Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Trettonde kapitlet. Fru Brita på Storö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 GÖTISKA RUMMEN
- Nej, jag vet det, svarade Max, och därför är
vårt förhållande slut!
- Slut?
- Ja! Slut! Ty jag är redan utlöst från dig!
Nu flög Ester upp i vrede:
- Jag har aldrig ägt dig!
- Nej, du kunde icke få mig! Du tillhörde icke
mina regioner.
- Och det säger du, så, så kallt!
- Det är icke kallt, men du känner det så! -
Fryser du inte nu?
- Jo, alldeles förskräckligt!
- Ser du! Det finns andra värmekällor än
mekaniskt arbete och kemisk frändskap. - Tycker du
inte det drar här i rummet?
- Ä, det blåser.
- Det är jag, som återtar min au ra; vet du
vad aura är? Nej, det står inte i dina
veterinärböcker. - Har du verkligen aldrig ägt mig?
Ester blev röd och viskade som om hon blygdes:
- Jo, en gång... i drömmen!
- Det visste jag, svarade greven; och jag vet
när! Ser du, min vän, jag tror att våra kroppar hata
varann, och det är så ofta fallet i äktenskap...
Emellertid, nu har du bevis på själens
utsträckningsförmåga, eller dess skenbara kraft att gå ut ur sig
själv. - Vet du vad natt-maran är? Det är din
fiendes själ, som besöker dig. Därför, ser du, skall
man inte inlåta sig med människor alltför intimt, ty
då få de kontakt och därmed inflytande, eller
förmågan att inträda i rapport med dig. - Jag vet två
nygifta, som väcktes mitt i natten av hjärtklappning
och ångest. De kunde inte förklara det. Men så upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
