Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet. Majestätsbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
222 GÖTISKA RUMMEN
Emellertid hade frun kastat sig på sin säng i
raseri.
- Ja, varför ska du bjuda såna här busar i
uniform? tröstade mannen.
- Å, det är inga busar, men du skriver som en
buse i tidningen, och därför vill inga hederliga
människor komma till oss mer.
Det var hustruns hela opinion om hans
verksamhet. Han kände den litet förut, men hustrun hade så
ofta hört sig firas som hans goda genius, att hon
för rollens skull gärna ville ha inspirerat hans
artiklar, när de hälsades med bifall. Detta öppna
erkännande att hon föraktade hans åsikter, träffade honom
som ett slag i huvet just nu, då han behövde
gillande, men han kunde icke bli ond på henne, som
dock lett honom in i dessa kretsar, där han icke
ville vara.
Han gick ut i salen, som han fann tom med det
skövlade bordet; tjänarne stodo väntande, och han
skämdes inför dem. Gästerna hade gått utan avsked.
Hemmet var smutsat och han själv skymfad,
förödmjukad. Men i denna stund beslöt han rensa upp
huset, och icke mer falla för sin kvinnas fåfänga.
Det skulle kosta honom hans skröpliga lycka, som
bara var inbillad, men det måste ske.
Han tog på sig för att gå till tidningen. Där
fick han underrättelsen om åtalet, och detta klargjorde
med ens hans ställning. Det var krigets förklarande,
och i aftontidningarne gjordes redan uppmarschen.
Ingen kompromiss mer; inga illusioner om försoning
mellan klasserna; de övre hade övertaget och sedan
de fått armén av urtiman, öppnade de striden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
