Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjortonde kapitlet. Majestätsbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
224 GÖTISKA RUMMEN
aldrig begagnade andra vapen än ord och penna,
gick han, och doktorn följde.
- Vad är detta? frågade han, utkommen på
gatan.
- Det är svenske lakejen! Att hälsa sin monark,
ja väl, men hälsa på stolar och bord! Nu förstår du
vad nya Operan betyder!
- Jag tog rätt då, när jag högg in! - Vi får
väl en tioårsperiod nu, som blir skön!
- Jag skall tala om något för dig, som jag hört
i dag, men under ditt tysthetslöfte. En läkare i
landsorten, en vän som aldrig ljuger, berättade att han
blivit tillspord av befälhavaren i militärdistriktet, om
han, i händelse av krig mot Norge, ville gå med som
kirurg!
- Det har jag hört från andra håll, men det
förnekas uppifrån officiellt.
- De ljuger förstås.
- Det tror jag inte de gör, men det kunde ju
vara att känna sig för.
- Ljuger de inte, däroppe? Då känner du inte
diplomater. Det är ju för resten den gamla
statskonsten, att synas uppriktig men vara falsk. Den
ärlige mäklaren hade dock redigerat Emserdepeschen.
Ja, Norge! som kostat Sverige tjugo års tankemödor,
som rivit sönder oss och avlett vår uppmärksamhet
från våra egna intressen. Förtjänar det lilla landet
så mycken uppmärksamhet? Ett folk av fiskare,
skeppare och herdar, levande för dagen, skuldsatt som
vi. Ett turistland med hotellvärdar; mera berömt för
sina vyer än sin åkermark; exporterar torr fisk och
fruset vatten. Vad har vi med dem att göra?
Högfärdiga kräk, som begära kvinnoregimente! Fyffan!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
