Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt V
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
FEMTE AKTEN 259
TRUMPETAREN.
Monsieur, man frågar icke en soldat sådant.
Men jag har inte sett mitt larrd en gång...
drömmer om det ibland... En stor blå sjö, som lär kallas
Vänern; och så ser jag ett stort, långt berg, som ett
kyrktak, men det är intet torn på’t, för det är byggt
av jättarne ...
LEUBELFING.
Vad är jättarne för slag?
TRUMPETAREN.
Jättarne? Jo, det var mycket stora hedningar,
som inte tyckte om kyrkor och kyrkklockor, och
de var mjuka som ullvantar, för de hade inga ben
i kroppen, och därför hittar man inga knotor efter
dom i jorden! Fältväbeln här är också från
Väster-gyirn - så heter det! - och han kalla mig för
halvkiösing, det är en parvel; - men det gjorde
han inte efter bataljen utanför Breitenfeld, sen jag
blåste strid! - Jag tror jag får lägga mig ner! Det
är så tungt i huvet - och jag vill gå hem!
Lägger sig ner; Leubelfing rullar ihop sin kappa och
makar under Trumpetarens huvud; vill befria honom från
den stora trumpeten, men Trumpetaren håller den fast.
LEUBELFING.
Du är mera sjuk, parvulus, än jag trodde!
TRUMPETAREN.
Jag är så varm, och det är skönt, för vi har
frusit så mycket förut... nej, du får inte ta min
trumpet! - Monsieur, skulle jag ju säga! Tror
monsieur, att kungen är inne i sitt tält?
LEUBELFING.
Det kan jag aldrig tänka; varför frågar du det?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
