- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 55. Supplementdel 2. Han och hon. En själs utvecklingshistoria 1875-76 /
12

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Under askan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mig – och på det hela taget har ju denna resa varit
särdeles angenäm och rolig för mig – ehuru man
ändå inte kan förmå sig att trivas rätt väl så här
långt från det kära hemmet’ –

Ack huru lycklig är jag ej att han har funnit
en sådan vän i Er – och må jag säga det – fast
han är min egen man – att han förtjänar
verkligen en sådan vänskap. Han har i sina brev talat
om huru god Ni varit mot honom. – Ni är hans första
och enda manliga vän (jag menar nu en riktig
sådan), vad skulle han ej lidit om han ej haft
Er! – och jag skulle inte hålla av Er! –

Tack för Ert brev! Jag finnes för närvarande hos
»henne». Det är de njutningsrikaste dagar jag haft
på min resa – den flickan är något – mycket –
förmer än andra kvinnor – hon har både snille,
sunt förnuft och hjärta – detta är tre saker som
sällan förenas, hos ett fruntimmer åtminstone – Ni
kan lita på det, ty jag känner släktet.

I övermorgon åtta dagar till är jag hemma igen!
Är det då inte otäckt att vara så litet pålitlig i sina
löften – jag skulle ju vistas här i Finland i 5 hela
veckor och nu har det inskränkt sig till knappa tre!
– Visserligen borde jag skämmas, och gör det också
litet, men så skyller jag på att det är så svårt att
vara så länge från Lillan – det förstår alla – inte
täcks jag säga, att jag längtar mer efter »Gubben».

I. som delar bord med mig håller just som
bäst på att skriva till Er – tänk, hon tror sig ha
sagt i sitt sista brev till Er att hon aldrig skulle skriva
mer och ville nu påstå att hon inte skulle »täckas»,
men jag som är gammal och förståndig vågade
försäkra att det vore det lättaste i världen att ta

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:41:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hanohon/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free