- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 55. Supplementdel 2. Han och hon. En själs utvecklingshistoria 1875-76 /
19

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Under askan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– – – Nu lyser det! Vad lyser det på! Ett
porträtt! Bara ett porträtt som tillhör mig! Nej
på två! Se nu! In i den lilla kammaren! Den
snälla gumman har nyss slutat sitt arbete – hon har
bäddat sin säng! Nu går hon för att ta godnatt av
den käraste hon äger – sin stackars mest älskade
son! Och så tänker hon på hur olycklig han är.
Och så går hon till den gula byrån där den lillas
porträtt står mot en gammal blomvas och så kysser
hon det kanske – det får hon! Och så ber hon
Gud välsigna dem! Går hon sen till fönstret och ser
ut över den, mörka staden och mot det höga
kyrktornet på andra stranden – kanske hon då upptäcker
ett ljus i ett fönster som hon vet! Kunde hon då
se in i den kammaren! Å nej! Det får hon inte!
Den där unge mannen med det förstörda utseendet
som sitter därinnanför vid det där ljuset han är
gjord att offras upp – han är född till att vara
olycklig – det är hans stolthet! Låt honom vara
det han är – han kan icke hjälpas – låt honom
gå åt helvete – där mår han bäst!

Tyst det spökade i skrubben bakom fortepianot!
Han I icke fått ro ännu onda andar! Därinne, nu
vet jag vad det är! – därinne inlåst bakom
dubbeldörrar, gömd under takbjälken ligger – en julklapp!
Har inte spindlarna spunnit över de röda
sefirgarnsblommorna, har inte malen ätit upp stramaljen – har
inte regnet kommit träet att ruttna. – Tyst därinne,
har jag inte ställt pianot utanför dörren och spelat
Andanten religiosi och sjungit Finska folkvisor för
Er! Hjälper det inte! Det säger du det! Starke!
Som var så svag att du inte kunde vila din middag
fjorton dagar efter det du drev ut henne utan att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:41:37 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hanohon/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free