- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 55. Supplementdel 2. Han och hon. En själs utvecklingshistoria 1875-76 /
62

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Smolk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

62 AUGUST STRINDBERG

.

skulle ledsna på mig, det är nu en gång så - jag
måste ej tåla vid att ses på närmare håll - men ändå
har han inte ledsnat på mig, ännu kallar han mig
sin lilla »vita rosenknopp» som förr, som då, som
alltid. - O ja! han skall alltid göra det - han märker
inte törnena och ändå får han så ofta plocka bort
dem. - Ja, han sliter bort dem så hans andliga
händer blöda och ändå växa de och sticka honom,
men han klagar ej - han smeker sin »vita
rosenknopp» och ser ej att bladen gulna - för honom
äro de dock vita och skära, ty han lever i illusionens
värld och skall alltid göra det - han är god -

Min flicka - jag har fått ditt brev - tack för
det - och - för sanningen. Det har verkat
gott. Jag förstår dig - tro mig, jag gör det av allt
hjärta. Ja, du har verkligen rätt i att jag är bra
lycklig som får hålla av och vara när den lilla snälla
människan som är bådas vår vän. Du vet ej huru
han blivit oss kär - mig tyckes som han vore min
bror, som jag sett honom från min barndom - han
är mig mycket kär - det vågar jag säga inför honom
själv, Gud och hela världen, ty känslan är ej ett ting
som stänges in i en ask att skänkas i julklapp åt en
enda och han som är och alltid blir mitt första i
världen han behöver ej såras av att jag älskar en
vän. Han fattar också kärleken så stor, så skön
och sann. - Vi hade i dag brev från vår lilla snälla
gosse; hans ögon fylldes med tårar då han läste
det, ty han älskar honom innerligt, varmt och trofast.
- Det är en högtid för oss var gång han kommer
till oss och han gläder oss rätt ofta med det, ehuru
för oss tyckes som vore långa, långa tider innan vi
få se honom igen. - Och dig ha vi att tacka för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:41:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hanohon/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free