Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Det brinner!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAN OCH HON 77
ljus, som den vänskap vilken grundar sig på
ömsesidigt obegränsat förtroende!
Jag ber Er, sätt icke mitt hjärta på några eldprov
genom att bedja mig komma mycket snart till Er;
detta är kanske första gången jag försöker min styrka
på mig själv! Dessa trettiosex timmar ha varit och
måste vara avgörande för mig!
Eder
Johan.
Tisdag middag d. 8 Februari.
Kära vår snälla vän! Inga prövotider, inga
styrke-försök i den vägen - det gillas icke. - Ni får icke
beröva oss den glädjen, att få rå om Er genom
sådana barnsliga griller. - Vår intima vänskap
är visst inte slut, tvärtom. - Ni borde veta och
vet också mer än väl att (i stället för, som Ni i något
sorgligt ögonblick kan föreställa Er, Ni skulle sprida
oirid i vårt hem) - att Edra besök hos oss ha alltid
varit en anledning till glädje och skall alltid bliva
det. - Tro mig, jag fattar mycket väl att då man är
olycklig och lidit länge, man slutligen tycker att
det är mörkt omkring en - men tro mig också, att
liksom en delad glädje så är också den sorg blott
halv ,sorg, som delas av trofasta vänner, om man
vet att man äger hjärtan som vilja hjälpa en att
bära dem. Vår Herre själv har skänkt oss
vänskapen i viärlden liksom han givit oss kärleken, och den
ena behöver ej riva ut ögonen på den andra, de
trivas ganska väl tillsammans och vandra hand i hand
fram till det stora målet, ty så usel är vår stackars
moder jorden ej ännu att hon behöver sparka ut det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
