- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 55. Supplementdel 2. Han och hon. En själs utvecklingshistoria 1875-76 /
82

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Det brinner!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

82 AUGUST STRINDBERG

vilken jag vågar vända mig med förtroende. - Ni
är ibland så underlig - det förefaller mig som vore
Ni missnöjd med mig som om jag, på något för
mig obegripligt sätt, sårat Er. Har jag det? -

Det är hon, den där lilla skönheten, som ställt
sig mellan oss allihop, -r- Undrar Ni på om - då
jag såg henne kokettera för Er, jag trodde att hon
också skulle beröva mig Er vänskap. - Jag skulle
vara bra orättvis mot min man om jag sade honom
ej älska mig, ty det tror jag fullt och fast - (jag
har haft bevis på att i stunder då han haft bekymmer
har min tillgivenhet kunnat vara honom till tröst)
men så har dessa småsaker kommit emellan - kanske
har det blott varit avundsjuka av mig - kanske
egenkärlek som sårats av att se mig tillbakasatt för
det där lilla kräket.

Huru mången gång har jag ej önskat att få
öppet tala med Er härom, men Ni avbryter mig alltid

- varför gör Ni det? - Är jag då en sådan
främling för Er att det ej anstår mig att förklara för Er
saker som Ni otvivelaktigt måste se? – Huru gärna
man än vill söka rosa sig själv - så vill jag ändå
ej skjuta skulden ifrån mig och låta allt mörker falla
på honom. Visst inte! - Jag har fullt ut lika orätt
och1 mest orätt i att kunna vara svartsjuk på henne

- för övrigt var det ju mitt fel från början, då
jag ej såg någon fara i att min man kurtiserade (tror
jag det heter) en liten flicka som jag måtte ha varit
riog egenkär att ej anse farlig för min säkerhet. Ni
har varit vänlig och hjärtligt snäll mot mig och jag
har verkligen trott mig vara avhållen av Eder - då
faller det henne in att reta mig med att söka besegra
Er - och Er, som Ni så snällt trott till mitt bästa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:41:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hanohon/0082.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free