Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Män av ära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138 AUGUST STRINDBERG
mig för högförräderi vilket är detsamma som
schavotten! Skall du då också när mitt huvud faller för
bilan ta det mellan dina små vita händer och trycka
en kyss på min blodiga panna! Säg!! Nej det gör
du icke, därför ser du, kan jag aldrig gå och ange
mig!
Varför skickar du icke dina bottiner till
Philadelphia? De äro ju de minsta i hela Gamla Världen!
Tror du icke att du får priset? O, de uslingarna
skulle våga! Då förklarar jag krig mot Förenta
staterna, och utplånar deras förbannade land från kartan!
Och du tror icke att jag älskar dig?! Vet du
då ingen skam!
Säg så min Fru! och hav godheten icke vidare
besvära mig med några kärlekssuppliker, ty jag
avskyr Er!
Eder Johan.
P. S. Gå icke till syster i dag. Hon vill icke
vara förkläde. Svåger är arg nära på! Skall jag
förbanna dem? Jag förbannar dem!
Torsdag y22 e. m.
Jag är ytterst förbittrad på mamma - hon är
i det närmaste vår fiende - nej värre än så, ty
hon går ej öppet tillväga - hon är falsk och vill oss
ont i smyg. - Tänk så genomgement: - hon sökte
övertala Gustav till att sedan jag kommit till K:hamn
uppehålla mig i väntan till dess att jag självmant
återkomme till honom - således ej endast meningen
att pina ut mig utan även svälta ut mig - ty hon
vet mer än väl att då mina resurser, lånet, är slut,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
