- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 55. Supplementdel 2. Han och hon. En själs utvecklingshistoria 1875-76 /
153

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Män av ära

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAN OCH HON 153

- kanske göra mig intressant och väcka ditt
medlidande eller för att som du sade få låtsas vara
staf-kare än jag verkligen är. - O! huru gärna ville
jag ej vara stark om jag blott kunde - jag ville
vara det för att du skulle beundra mig och således
ha något skäl att älska mig - men jag kan det ef
tyvärr - jo! ibland ändå: för dig, men aldrig mot
dig. - Du får ej tro att jag är tillgjord. - Vet du då
ej att din åsyn är mig så kär att jag nästan
glömmer plågorna; annars är jag nog ett stort pjåkigt
sjåp, som gärna lade sig ned att vila sin eländiga
lekamen örn blott du satt bredvid och hölle hennes
hand - om blott du böjde dig ned att kyssa hennes
ögon då de slöto sig vid smärtornas annalkande.
Om jag är svag till själ och kropp, så finnes det
ändå något som är starkt hos mig också - nu har
jag funnit det -.: det är längtan efter dig - det
är den som håller mig vid kraft - (det är ynkligt)

- då när du tror jag gör mig till för dig. -
Jag är så beklämd i denna stund. - O! att jag
finge vila mitt galna huvud vid ditt bröst - nu

- just nu - och gråta ut en gång alla de osaliga
tårar som dunsta upp i min hjärna och bildat där
ett slags vattentryck, som just inte är så
behagligt. -

Ibland tror jag nära nog själv att jag är galen

- åtminstone måtte jag vara galen i dig. - Jag
kysser din ros och drömmer att det är dina läppar.

- Det är mycket opassande att jag’nu skriver detta

- det vet jag - men du kan ju ta det som
yttrandet från en fånes vridna fantasier. - Ja! i
sanning är det inte fånigt - men får jag inte säga
det så blir jag bindgalen. -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:41:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hanohon/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free