- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 55. Supplementdel 2. Han och hon. En själs utvecklingshistoria 1875-76 /
161

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Män av ära

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

. HAN OCH HON 161

finnes det mig någon möjlighet vill jiag allt ändå
återkomma till det land, som blivit genom så många
års vistande mitt fädernesland. - Jag ämnar
studera båda språken - och kan jag få en bra
anställning Här i Stockholm, så vore det mig kärt att få
utöva min konst både på den jord och det språk
som för mig ha så många kära minnen.

Kanske att i höst ett år till - man vet ej huru
ödet kan foga, kanske får jag träffa dig då igen och
alla som jag håller av - mitt barn - mitt älskade
barn - och Gustav som jag då skall träffa och anse,
stads som en trogen vän. -, I ären då lugna alla och
haven hunnit att förlåta mig den sorg jag berett Eder.

Mamma! nu har jag en sak att be dig om. -
Ställ ej till något spektakel med morbror *** -
låt den beskyllning jag gjorde mot Gustav vara glömd

- det är nu min övertygelse att han är oskyldig.

Då han anklagade Johan, anklagade jag flickan -

det var en hämnd - men det var också en dum

. fantasi. Hon var skönare än jag - därför blev jag

avundsjuk på henne - Gustav har ju alltid älskat mig.

- Störta ej Gustavs framtid - du räddar icke din
dotters heder därigenom, tvärtom, men du störtar
m i 11 b a r n i fattigdom och elände - ty kom ihåg att
om Gustav ej stannar vid regementet har han intet
att försörja barnet med. Således mamma vore
det både fult och fegt att anklaga en oskyldig, för att
möjligen du som min mor därigenom tyckte dig
stå i bättre dager. -

Jag förklarar således att jag anklagat Gustav
falskt - det var inbillning då jag gjorde det inför
Johan, han trodde mig och ställde därför till spektakel

- och självförsvar då jag gjorde det inför Er. -
11. - Strindberg, Han och hon.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:41:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hanohon/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free