Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Skilsmässa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HAN OCH HON 173
ty du har mitt liv och min framtid i din hand! och din
framtid! Korrigera icke Vår Herres tema; klaga icke
över vad du förlorat och vad du lämnar; du måste!
Jubla i stället unga, härliga mästerverk av
Skaparen över att du får lida, ty utan lidande kan icke själen
skakas i sitt innersta, kan icke detta underbara
vändande ut och in på din själ äga rum, som är konstens
villkor. - Ser du, ser du, burens järnstänger hava
bågnat för din genius’ otämjda kraft och du är fri -
fri! för att få springa i skogarna och andas frisk luft,
för att få bestiga fjällen och se ned för att riktigt få
se huru små de äro nere i dalarna; ryt du som en ung
lejoninna, ty det är du, låt din ostyriga guldgula man
fladdra fritt, lyft din höga panna och känn en gång
att den icke är så låg som de små hava sagt. Framåt
bär det, framåt! mot ljuset, mot höjderna, därifrån
din röst skall höras som profetissans. - O, om du en
enda gång visste huru jag tror på din genius - jag
som redan, så ung jag är, känt törnena i kransen trycka
i min panna, ehuru den var för ung och stark för att
kunna såras djupt nog för att bli ärrig -!
Min själs länge sökta vän! mer än min älskarinna!
Bävar du - hisnar du däruppe - vill du tillbaka till
de unkna dalarne - hör då hur din genius, din Älskade
ropar sitt Excelsior! - längtar du åter till de mjuka
dynorna i hemmets vekliga fridfulla soffor, hor då hur
det ropar därute i vårkvällen, hör hur de sjunga de
små som blevo födda med vingar: Excelsior! -
Saknar du ditt barn, tror du att Gud skänker för intet,
Han som fordrar allt!! - och ändå, ändå. - Du har
ju ditt -barn i glöda, trogna händer. - Nej, slå inte bort
sorgen; den är en dyrbar gåva - gråt, gråt mitt
barn! Vårregn gör blivande skörd så gott; lid, lid så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
