- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 55. Supplementdel 2. Han och hon. En själs utvecklingshistoria 1875-76 /
183

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII. Skilsmässa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HAN OCH HON 183

ej därför. - O! min Gud! min Gud! så jag lider! År
det steg jag tagit orätt? är det en synd? - Jag tror
jag blir galen! - Det griper i mitt huvud. Hör! hör!
barnet ropar mig - Gustav ropar mig - det förflutna
ropar - skall jag återvända? genast? men då får
jag ej mer se dig! Vad bryr jag mig om konsten!
Å jo! kanske ändå - men ensamheten är förfärlig. -
Du älskar mig ju - icke så? - O! varför, varför
älskade han mig ej, han som var min make, han som
hade skyldighet därtill? Varför skulle ödet föra det
ohyggliga brevet i min hand - var det för att föra
mig mot dig! är det Guds vilja att vi, blott vi skola
älska varandra. - Jag tror jag älskar honom än -
ja, det gör jag också, men jag älskar också dig. - O!
varför kan jag ej få älska Eder båda - är en rik kärlek
en synd. - Jo! det är den, ty det var synd av honom
att älska henne - men min kärlek?! - den skulle ha
förblivit varm, innerlig, men ren - till såväl den ene
som den andre. - När jag ser dig, då saknar jag ej
honom, men nu! O! Gud! är det minnet av det
förflutna, minnet av lyckan som verkligen funnits om
ock den emellanåt varit grumlad. - Jag vet ej, jag
vet ej, men gråta måste jag och skriva är min enda
tröst. - Hur är det där hemma - hemma! O! det är
ej hemma mer för mig! - det är slut - slut - slut. -
Och du är inte här - du min tröst i nöden. Du! du!
du! Johan! Johan jag ropar dig - Johan! Johan! Om
jag hade dig här, om jag finge luta mitt arma tyngda
huvud mot ditt bröst! Får jag brev från dig i dag?
O! att jag finge det! Det är så öde - så öde därinne
i det olyckliga hjärtat - tänk om jag miste dig! Tänk
om Gud straffade mig genom att ta ditt liv eller din
tro från mig - vad bleve jag då? intet, intet, intet -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:41:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hanohon/0183.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free