Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Femte kapitlet. Man slåss på tredje lysningsdagen, går till skrift och håller bröllop, men kommer ändå inte i brudsäng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gemensam. Som madamen satt i orubbat bo och sannolikt
skulle leva ännu i många år, minskades sonens
utsikter att komma till sitt eget; och hans ställning
på gården komme efter detta att bli väl mycket lik en
drängs, och detta under den förre nyss inflyttade
drängens förmyndarskap och goda vilja. Underligt
var det alltså icke, att den nerflyttade blev
himlarasande och gav modren skarpa ord, hotade gå in
till kronan, taga ut stämning och låta mota bort den
blivande styvfadren. Aldra värst blev han, när
Carlsson kom hem efter sin lilla tripp, iförd salig Flodens
svarta söndagsrock och skälskinnsmössa, som han
vid första ömma tillfället hade fått i morgongåva.
Han sade ingenting, men han mutade Rundqvist att
göra ett spratt, och en morgon, när de skulle sätta
sig till frukostbordet, låg på Carlssons plats en
handduk som skylde en hop osynliga ting. Carlsson,
som ingenting ont anade, lyfte på handduken och
fick se sin bordsända dukad med allt skräp han
samlat i sin säck och som han glömt under sängen
oppe på kammarn. Där stod tomma hummerburkar,
sardinlådor, champinjonflaskor, en porterbutelj, en
oändlighet med korkar, en spräckt blomkruka med
mycket mera.
Han blev grön i ögonen, men visste inte vem
han skulle bryta ut emot. Rundqvist hjälpte honom
till en avledare med förklaringen, att det var ett
vanligt »ralleri» här på orten, när någon skulle sta
och gifta sig. Olyckligtvis kom Gusten strax in och
uttryckte genast sin förvåning över att lumpsamlaren
kommit så här tidigt på hösten, för han bruka’ inte
visa sig förrän på nyåret; och samtidigt passade
Norman på att upplysa det ingen lumpsamlare varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>