- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 21. Hemsöborna. Skärkarlsliv /
106

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Femte kapitlet. Man slåss på tredje lysningsdagen, går till skrift och håller bröllop, men kommer ändå inte i brudsäng.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bredvid, när predikan började. Det var ord och
inga visor, och den räckte i sex kvart. Texten
handlade om de visa och ovisa jungfrur, och alldenstund
ingen av manfolket tog åt sig, så sov man över lag,
sov sittande, hängande, stående.

När en halv timme gått, knuffade Norman på
Rundqvist, som stod framlutad med handen för
pannan, som om han mått illa, och med tummen
pekade han åt Clara och Gusten på brandsprutan.
Rundqvist vände sig varligt åt sidan, spärrade upp
ögonen, som om han fått se den onde själv,
skakade på huvet och log, som om han förstått.
Clara satt nämligen med tungan ute och ögonen
igenfällda, som om hon sov i smärtsamma drömmar,
men Gusten stirrade oavvänt på pastor Nordström,
som om han ätit opp vartenda ord och ansträngde
sig att höra timglaset rinna.

– Ja, men de är vådliga, viskade Rundqvist,
skred baklänges ut sakta och varligt, trevande
försiktigt med hälen för att inte komma för häftigt mot
tegelstenarna. Men Norman hade redan läst sig till
Rundqvists tanke och kvick som en ål hade han
slinkt ut på kyrkogården, dit Rundqvist snart följde,
varpå de båda rymmarne styrde vägen ner till
båten.

Därute drog en sval sjövind, och de i hast
intagna förfriskningarna satte snart krafterna i stånd
igen. Tyst och stilla som de kommit vände de åter
in i kyrkan och sågo Clara avsomnad i den sovande
Gustens armar, vilka höllo henne om livet, men så
högt upp, att Rundqvist fann för gott flytta ner dem
litet, varvid Gusten vaknade och grep nya tag i sitt
rov, som om någon velat ta flickan ifrån honom.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hemsobor/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free