- Project Runeberg -  Samlade skrifter av August Strindberg / 21. Hemsöborna. Skärkarlsliv /
128

(1912-1921) Author: August Strindberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Femte kapitlet. Man slåss på tredje lysningsdagen, går till skrift och håller bröllop, men kommer ändå inte i brudsäng.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

under den ljumma sommaraftonens himmel. Och ute
i ängarne gnisslade syrsan och snarpade kornknarren.

Borden röjdes, ty nu skulle dukas till
kvällsmat; Rapp gick och hängde kulörta lyktor, som han
fått låna av professorn, i ekens grenar. Norman
sprang med tallrikshögar och Rundqvist låg på knä
och tappade svagdricka och brännvin; flickorna buro
fram smör i såtar, strömming i vålmar på skärbräden,
pannkakor i staplar, köttbullar i travar. Och när
det var färdigt, klappade brudgummen i händerna:

– Var så goda och ta en smorrgås! inbjöd han.

– Men var är pastorn? krusade gummorna. Utan
pastorn ville ingen börja!

– Och professorn? Var ha de tagit vägen? Ja,
si då går det rakt inte an att börja!

Det ropades och letades, men intet svar. Man
stod i hopar kring borden som hungriga hundar med
glimrande ögon, färdiga att störta in, men ingen
hand rörde sig och tystnaden tryckte.

– Ja unnrar, månne inte pastorn ä på husä?
hördes Rundqvists oskyldiga stämma.

Utan att avvakta vidare upplysning gick
Carlsson ner att söka det hemliga rummet, och mycket
riktigt, för öppen dörr sutto pastorn och professorn
med var sin tidning i handen, inbegripna i ett livligt
meningsbyte. Lyktan stod på golvet och kastade
ett rampsken upp på de båda tronbestigarne.

– Ursäkta, mina harrar, men smorrgåsen kallnar!

– Är det du, Carlsson! Jaså! Börja ni, så
kommer vi genast!

– Ja, men de står och väntar ju, alla människor,
och med respekt till sägandes, kunde ju
herrarne liksom raska undan lite!


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:32:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/strindbg/hemsobor/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free