Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Femte kapitlet. Man slåss på tredje lysningsdagen, går till skrift och håller bröllop, men kommer ändå inte i brudsäng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bakom stugan och kommo till gaveln under pastorns
fönster. Rapp hämtade en stege, saxade spirorna
och gjorde dem fast med en läkt vid takåsen. Därpå
splitsade han en stropp, fäste blocket och skar in
taljan. Därpå kröp han in i kammaren, medan
Carlson stod nedanför med en båtshake för att bära av.
Sedan Rapp arbetat en stund inne i kammaren,
pustande och fnysande, såg Carlsson hans huvud
sticka ut och sakta kommendera: hala!
Carlsson halade och snart syntes en svart kropp
ute på fönsterbrädet.
– Hala styvt! kommenderade Rapp, och
Carlsson höll an. Ut på saxen dinglade nu pastorns
slappa kropp, som förlängde sig otroligt som en
hängds.
– Fira! kommenderade Rapp igen. Håll an
bara!
Men Carlsson hade redan släppt och pastorn låg
som en hög i nässlorna, dock utan att ge ett ljud
ifrån sig.
I en blink var båtsman ute genom fönstret, fick
undan stegen och saxen och nu släpades pastorn
ner till klappbryggan.
Komna ner till sjökanten bröt Carlsson ut:
– Nu, din håle, skall du få bada!
Det var grunt i stranden, men mycket gyttjigt
av all i åratal utkastad fiskråk. Rapp tog i hällan,
som han fästat omkring den sovandes liv, och vräkte
honom i sjön.
Då vaknade pastorn och gav till ett skrik som en
gris under slakt.
– Hala! kommenderade Rapp, som märkte, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
