Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Sjätte kapitlet. Ändrade förhållanden och ändrade meningar; jordbruket går ner och gruvdriften blomstrar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carlsson började bli fet och gick i ett litet
halvrus dagen om, dock utan att bli överlastad, och
sommaren förflöt som en enda lång fest för honom, som
delade tiden mellan kommunala värv, gruvdrift och
naturförsköningar hemma kring knutarne.
Han hade nu på hösten varit ute på brandsyn
i åtta dagar och kom hem en tidig morgonstund, då
han mottogs av gumman med den oroande
underrättelsen, att det måste ha hänt något ute på
Rågholmen. Där hade nämligen varit tyst i fyra dygn;
inte ett skott var lossat och inga ångbåtsvisslor hade
hörts. Folket hemma på ön hade varit sysselsatt med
tröskning, så att ingen haft tid att besöka gruvan.
Förvaltaren hade icke heller varit synlig, och arbetarne
hade upphört att dra kring ön om kvällarne. Det
måste sålunda ha hänt något. För att utröna detta,
lät Carlsson spänna för, som han kallade det, när
han skulle låta ro sig till gruvan. Ekan hade han
låtit stryka vit med blå rand, och för att få ett mera
patronaktigt utseende, när han satt till rors, hade
han skaffat sig en talja av en gammal gardinkordong,
så att han kunde sitta rak och styra, varförutom
han inövat Rundqvist och Norman i båtsmansrodd,
så att det såg ståtligt ut, när han kom farande.
Färden gjorde de raskt, sporrade av nyfikenhet
och ängslan, och när de kommo i höjd av Rågholmen,
förvånades de över den ödslighet, som där rådde.
Där var tyst som i graven och ingen människa
syntes till. De stego i land och klättrade bland
stenflisen upp till gruvan. Förvaltarens stuga var borta;
alla verktyg och redskap sin kos; endast kasernen,
som skjulet kallades, stod på sin plats, men utrymd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
