Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemsöborna - Sjunde kapitlet. Carlssons sanndrömmar; chiffonjén bevakas, men utredningsmannen kommer och stryker streck över alltsammans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inne, och som den gamla stod lik i stugan, vistades
alla i köket. Där var alltså som en inkvartering, och
när man inte åt eller drack, så sov man, en på en
soffa, en på en säng; att ta fram kortleken eller
dragklaveret föll ingen in.
Annandagen kom och gick lika tung, lika tråkig;
men nu förlorar Floden tålamodet. Inseende att
dröjsmål kunde vålla svårare obehag, efter som liket börjat
förvandlas, tog han Rundqvist med sig i slöjdbon
och snickrade en kista, som sedan ströks gul; och
med vad som kunde finnas i huset sveptes den döda.
Och därmed var femtedagen inne. Som nu vädret icke
visade tecken till bättring och det var utsikt att få
vänta i fjorton dagar, måste man till vad pris som
helst söka skaffa liket upp till kyrkan för att få det
i jorden. Till den ändan sköts stora skötekan i sjön
och allt manfolk rustade sig till en isbåtsfärd med
kälkar, isbillar, yxor och rep. Och tidigt om
sjättedagen gåvo de sig i väg på den livsfarliga färden.
Ibland gick en strömfåra öppen, och då rodde man;
så kom man till en fjärd som låg; då gällde det få
båten opp på kälkarne, och när det var väl gjort,
fick man ta i och dra; värst var det i issörjan, där
årorna endast plaskade opp och ner, utan att båten
kom fram mer än några tum i sänder; ibland föredrog
man att gå framför och hugga ränna med isbillar
och yxor, men ve då den, som förhögg sig och kom
utanför rännan, där ett strömdrag kunde ha ätit sig
igenom den tunna skorpan.
Det hade blivit eftermiddag, innan de givit sig
tid att äta eller dricka och sista fjärden återstod
att tillryggalägga. Så långt de kunde se, öppnade
sig ett enda stort snöfält, här och där med små
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
