Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemicykeln i Athen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40 HISTORISKA MINIATYRER
dade uppåt stjärnorna; Euripides tuggade på en
trädsticka och var sur; Fidias knådade brödkulor som
under hans hand togo djurformer; Protagoras viskade
vid Platon, som höll sig bakom med en klädsam
ungdomlig blygsamhet.
Men längst ner vid bordet satt skelettet, som
fått en krans av rosor kring den vita pannan. För att
utplåna det hemska i den objudna gästens närvaro,
hade Alkibiades stuckit en lök mellan dess
framtänder och placerat en asfodeloslilja i dess ena hand
och på vilken skelettet syntes lukta.
När tystnaden slutligen blev tryckande, ryckte
Perikles upp sig ur sin lojhet, och öppnade samtalet.
- Jag vill, började han, i all sämja och utan
att väcka strid, framställa den ofta uppkastade
frågan om Euripides’ påstådda kvinnohat. Vad säger
Protagoras ?
- Vår vän Euripides har varit gift tre gånger
och haft barn alla gånger; han kan således icke vara
kvinnohatare. Inte sant, Sokrates?
- Euripides, svarade Sokrates, Euripides älskar
Aspasia som vi alla, och kan därför icke vara
kvinnohatare; han älskar, med Perikles’ goda minae,
Aspa-sias själsskönhet, och är därför icke kvinnohatare.
Om Aspasias kropp är icke mycket gott att säga,
och den kommer oss icke vid! Är Aspasia skön,
Fidias?
- Aspasia är icke skön, men hennes själ är
skön och god; icke sant, Perikles?
- Aspasia är min väninna och vårt barns moder;
Aspasia är en vis, ty hon äger blygsel och
rättskänsla, självkännedom och besinning; Aspasia är
klok, ty hon tiger när visje män tala. Men Aspasia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
