Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flaccus och Maro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88 HISTORISKA MINIATYRER
njutningen, men för att kunna njuta måste man vara
måttlig, och måltiden var efter romerskt sätt att döma
rätt frugal, i sig själv enkel och lysande.
Så kommo bägarna, och vinet väckte minnena,
trots dess påstådda letheiska förmåga att släcka dem.
- Nå, du var i krig, du gosse ? började Virgilius.
- Ja, och jag flydde skamligt, som du vet.
- Jag har nog läst det i en av dina dikter,
men det lär vara osant, och du har förtalat digf själv.
- Har jag? Kanske! Man pratar ju, när man
diktar.
- Du diktare, minns du i Athen, du frågade mig
om det var svårt? Hur kom du på att skriva sen?
- Jag behövde pangar!
- Nu förtalar du dig själv igen! Skulle alla
penningbehövande klienter kunna skriva, så vore
världen full av skalder.
- Kanske det inte var så, då! Men tala om
dig, nu! Om din >£neis.
Virgilius mörknade:
- Den vill jag inte tala om.
- Är den färdig?
- Mer än! Den är slutad, slut!
- Slut?
- Ja! När jag läste den, fann jag den
misslyckad! - Där den inte var Homeros, var den
ingenting! Det var nog straffet därför att jag ville
överglänsa fadren...
- Har du förstört den?
- Ännu icke, men den ligger under sigill att
förstöras efter min död.
- Nu förtalar du dig, och du är nedtryckt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
