Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vilddjuret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VILDDJURET 109
- Chaeraea, kvidde kejsaren, döda mig ej, jag
skall kyssa din fot.
- Kyss den då, när jag nu trampar ihjäl dig!
Och den jättelike mannen kastade undan stolen,
ställde sig på galningen, och med klacken trampade
han sönder hans struphuvud så att tungan räcktes ut
ur gapet, ännu i döden spottande smädelser.
Vilddjuret hade tre huvuden; det andra hette
Claudius. Han satt och spelade tärning med sin vän
Cajus Silius, berömd för sin rikedom och sin skönhet.
- Följ med spelet, väste Caesar.
- Jag följer! svarade vännen.
- Nej, du är frånvarande. Var hölls du i natt?
- Jag var i Suburra.
- Du skall icke gå i Suburra. Du skall vara här
hos mig. Följ med spelet!
- Jag följer med; men vad spela vi om?
- Du spelar om ditt liv.
- Och du, Caesar?
- Också om ditt liv.
- Om du förlorar då? frågade Silius.
- Så förlorar du livet.
Kejsaren knackade i bordet med tärningsbägaren.
Sekreterare Narcissus steg fram.
- Giv mig skrivdon, Narcissus. - Mot ormbett
skall man bruka idegranens kåda...
- Mot sprängörten då?
- Cicuta? M,ot den finns ingen bot. Följ med
spelet, annars blir jag ond.
- Inte kan du bli ond! svarade Silius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
