Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Laokoon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LAOKOON 219
efter okbenen. Men han teg, efter att ha tagit en sked
salt i munnen, för att tukta sin tunga.
- Det är en makkabé! viskade prelaten.
– Klostertukten är på förfall, fortfor den
skämtsamme priorn; de unga munkarna lyda icke förmän,
men här skall reformeras! - Drick, munk, och gör
mig besked!
- Mera lyda Gud än människor! svarade munken.
Det blev förstämning, och prelaten, som skulle
kommuniera på aftonen, vägrade att dricka mer.
Men priorn blev förnärmad, tagande åt sig
förebråelsen.
- Du är från landet, min vän, och känner icke
tiden och tidsandan. Du skall få en licentia av mig,
kostar en hacka förstås, så är dagen icke skämd.
För resten - panis es et esto! Här har du vin och
bröd - med smör på! Nytt vin, Ganymedes! Det
är min gosse, jag tycker om gossar jag...
- Hör nu, hör nu, hör nu!... varnade prelaten.
- Ja, bikta dig nu här för mig, du, så är det
gjort. Hur mår din gamla Johanna, eller har du
en ny?
Här reste sig augustinern för att gå, men då
vaknade priorn till besinning.
- Hur var det du hette, munk?
- Mitt namn är Martin, filosofie magister från
Wittenberg.
- Jo, jag tackar jag! Men gå inte nu, giv mig
ditt brev!
Munken överlämnade brevet, som priorn öppnade
och genomögnade:
- Kurfursten av Sachsen! - Herr magister
Martinus Lutherus, gå, om ni vill på ert gästrum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
