Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den store
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
282 HISTORISKA MINIATYRER
Och nu farväl, Katarina, jag kommer inte hem förr än
i morgon, det blir en het dag, men... men glöm inte
breven. Alexander får hjälpa dig...
- Skall du inte klä på dig, min son? svarade
Katarina.
- Klä? Jag har ju sabeln!
- Tag rocken åtminstone!
Tsaren tog på sig rocken, drog in några tornar i
svångremmen som höll sabeln, fattade käppe|n och
sprang ner ur trädet med ett tigersprång.
- Må det ske då! viskade Mensjikov till Katarina.
- Du har väl icke ljugit, Alexander?
- Lite ljuga pryder tal! Huvudsaken är vunnen,
och i morgon, Katarina, skall du sova lugnt med dina
tronföljare i barnkammaren!
- Kan han misslyckas?
- Nej! Han misslyckas aldrig! ;
Tsaren sprang ner till havsstranden, han gick
nämligen aldrig, utan sprang. »Livet går fort,»
brukade han säga, »och vi ha mycket att uträtta.»
När han nådde sandvallen, möttes han av en
landande båt med fem man och den holländske fången.
Denne satt lugn till rors rökande pipa. Då han fick
syn på tsaren lyfte han sin mössa, kastade den i luften
och hurrade.
Tsar Peter skyggade för ögonen, och när han
känt igen sin gamle lärare och vän Jaen Scheerborck
från Amsterdam, sprang han i båten, på roddarnas
axlar och knän, störtade i famnen på Jaen och kysste
honom så att tobakspipan brast itu, eld och rök svepte
om hans stora gråa skägg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
