Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sju goda åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE sju GODA AREN 299
- I England, min morbror Georg, lärjunge av
Adam Smith, arbetar endast på landets ekonomiska
välstånd. De andra känna vi. Men vi skola erinra
om vårt århundrades stora uppfinningar: eldmaskinen,
termometern, åskledarn, ankaruret...
- Det är väl gyllene åldern, som kommer igen
på gamla dar!
- Tänk endast eldmaskinen, som numera kallas
ångmaskin! Och telegrafen ... Vad kunna vi nu icke
vänta!
- Krig förstås!
- Jag har aldrig älskat krig, det vet ni, men
jag har drivits fram till det...
- Med käppen ...
Konungen blev icke ond, men han blev bedrövad
att höra en betydande man som varit hans vän och
lärare göra sig skyldig till en sådan råhet.
- Ni har rätt, det var min faders käpp, och jag
välsignar den! Men, även om jag icke tror att Saturni
ålder står för dörren, ser jag dock en ljusare framtid
i fjärran.
- Jag ser bara moln, jordbävningsmoln...
Frankrike är undergrävt, Amerika rör på sig; hela
Europa håller på att kasta av kristendomen som
kräftan sitt skal, ekonomien blir vetenskap, naturen
genomforskas; vi stå inför nytt, våldsamt; jag känner
det redan i liktornarna ...
- Även jag! Mitt otium nalkas sitt slut, mitt
Tusculum skall stängas, och alla fasor vänta!
Konungens ansikte uttryckte i detta ögonblick
en så oändlig smärta, som om han förutsett det
sjuåriga kriget, vilket ju strax följde på de sju goda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
