Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De sju goda åren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE sju GODA AREN 301
allmänheten, men juden lät icke lura sig av er,
monsieur, och nu står ni där som en förfalskare!
- Rädda mig, majestät!
- Hur kan jag det?
- Med ett ord, ett gott ord inför rätten ...
- Skäms, gamle man! Tror ni jag kan kränka
rätten, vill ni jag skall muta! Nej, monsieur, det finns
domare i Berlin, och omutliga sådana! Mitt ord
betyder lika litet som den minstes! Stig upp, gå på ert
rum och låt oss råkas vid supén!
- Sire! Jag ber få slippa supén denna afton!
- Väl! Så råkas vi i morgon !
När Voltaire kom på sitt rum, började han genast
söka i sina papper, dem han lämnat i oordning. Han
sökte sitt nyss skrivna brev till markisinnan en hel
timme, utan att finna det.
Då förstod han att det var uppsnappat, och han
misstänkte kungen. Han föll ihop och rasade omkring
i rummet tills det hade mörknat utanför. Han kände
att det var slut med vänskapen och gästfriheten, med
glansen och äreställningen, och han måste resa,
kanske fly. Därför stängde han fönsterluckorna och
tände i kaminen, för att bränna farliga papper. Och
när han slutat, gick han till sängs och ringde på en
betjänt.
- Bed herr La M,ettrie komma hit, jag är sjuk!
befallde han.
La Mettrie, författaren till L’Homme Machine,
den mest följdriktiga materialisten och ateisten,
åtnjöt Fredriks ynnest för sina skrifters skull, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
