Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt I: Vingården och mausolén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LAGMANSKAN.
Kanske därför, ty jag har inga dödstankar eljes.
Har jag icke alla tänder kvar i mun, är icke mitt
hår lika tjockt som när jag stod brud...
LAGMANNEN.
Jo, jo, du har fått evig ungdom, du som jag,
men vi måste ju i alla fall hädan, och som lyckan
varit oss huld ville vi begagna oss av förmånen få
ligga i egen jord, och därför byggde vi oss detta lilla
gravhus här, där varje träd känner oss, där varje
blomma skall viska om vårt arbete, våra mödor och
våra strider...
LAGMANSKAN.
Ja strider, mot avundsjuka grannar och
otacksamma barn...
LAGMANNEN.
Du sade’t: otacksamma barn. - Har du sett till
Adolf?
LAGMANSKAN.
Nej, jag har icke sett honom sedan han for ut
i morse för att söka få ihop pengarne till arrendet.
LAGMANNEN.
Pengarne som han aldrig får... och jag ännu
mindre. Men nu är nådatiden slut, det vet han, ty
nu är tredje arrendekvartalet han underlåter betala.
LAGMANSKAN.
Ja, ut skall han, ut i världen och lära sig arbeta
i stället för att sitta här och vara måg. Amalia och
barnen behåller jag...
LAGMANNEN.
Tror du att Amalia låter skilja sig från Adolf...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
