Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Akt I: Vingården och mausolén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ADVENT l/
överenskommelsen. Har jag brutit
överenskommelsen? Nej! Alltså är jag utan skuld och jag tvår
mina händer!
ADOLF.
Detta är juridik, men jag hade trott att mellan
fränder skulle finnas överseende, helst enligt naturens
ordning denna egendom skall övergå på avkomman.
LAGMANSKAN.
Se där: naturens ordning! Han går och väntar
livet ur oss! Men se på mig du, jag kan leva
ännu i tjugo år; och jag skall leva bara för att
förarga dig.
LAGMANNEN till Adolf.
Vilken råhet; vilken brist på mänsklig känsla,
att säga gammalt folk i ansiktet: ska ni inte dö snart?
Skäms! Skäms! Men nu har du brutit alla band,
och jag säger endast: drag hädan och visa dig
aldrig mer!
ADOLF.
Det var besked! Och jag skall gå, men icke
ensam...
LAGMANSKAN.
Jaså! Du tror att Amalia, vårt barn, skall följa
dig på landsvägarna, och att ni bara ska skicka hit
den ena barnungen efter den andra! Det är redan
förutsett och förhindrat...
ADOLF.
Var är Amalia? Var?
LAGMANSKAN.
Det är så gott du får veta det! Hon är på
besök i Clarissornas kloster; bara på besök. Så nu
vet du det inte är värt leta henne här!
2. – Strindberg, Vid högre rätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
