Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Sagan om Stig Storverks son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I tre dagar satt Stig i gäststugan och väntade.
Från fönstret såg han Veborg komma och gå över
gården, och hans ögon följde henne tills han kunde
hennes gestalt. Första dagen såg han röken av eldar,
som hans män hade tänt nere vid draken, men han
längtade icke återvända. Denna dag sysslade Veborg
med att bota sina tolv tärnor, vilka hon klädde i
kvinnodräkt. Själv gick hon ännu som sköldmö,
ehuruväl hon avlagt brynjan.
Andra dagen blev väntan lång; men mot
middagen visade sig sköldmön med nerfälld kjortel, och
Stig kunde icke nog se på hennes skönhet. När hon
gick över gården lekte vecken i hennes kläder som
ett strängaspel. Och alla hans tankar voro med
henne, men han fick icke tala.
Tredje dagen syntes tillrustningar. Tärnor och
trälinnor bryggde, bakade och stekte, och Veborg
visade sig med nerlagt hår som föll henne på länden.
Men i skogen runt omkring borgen hördes lurar
blåsa. Det var hans kämpar som sökte honom, och
ett ögonblick vaknade Stig ur sitt kärleksrus, grep
sitt svärd och ville ut; men då syntes sköldmön i
dörren, och han kände sin arm lamas, så att svärdet
föll ur hans hand.
– I morgon står vårt bröllop! sade Veborg och
gick ut.
Stig tänkte varför han inte kunde säga nej. Han
var borgens herre då han tagit den, men han var
likafullt fången.
För att pröva sin kraft, gick han ut på gården.
– Gå in i stugan! ropade Veborg från loftet.
Stig gick genast tillbaka in i stugan, men
undrade varför han lydde, då han ensam ägde befalla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
