Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Vikingaliv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106 HÖVDINGAMINNEN
kogg, och utkiken gjorde alarm; alla reste sig,
huvorna och yxorna togos fram; Torwald ställde
sig i framstammen och utdelade befallningar; Dag
fick sitta till rors.
Det främmande skeppet nalkades.
- Vad är detta för en landsman? sade
Torwald.
- Säg själv, du som är hemma i’t! svarade
Grim. .,
- Kan du se märket?
- En vit duk med ett rött kors.
- Då är det kristenmän, alltså fiender! Fram,
fram!
Skeppet gjorde intet för att fly, utan höll god
gång. När Torwald och hans tolv kommit i hörhåll,
ropade Torwald an:
- Stryk seglet!
- Vad önsken I, gode män ? svarade en röst från
koggen.
- Stryk seglet!
- Ären I rövare då?
- Rövare? Å skäms!
Nu lade bord vid bord.
- Försvaren er! ropade Torwald.
- Det kan vi icke, ty vi äro fredliga och
vapenlösa män.
- Men vi äro stridsmän som försvara vårt land
mot främmande intränglingar och deras usla
kramar-gods !
Därpå äntrades; de främmande vräktes i sjön,
med ett yxhugg åt var över nacken vid relingen.
Dag satt kvar vid röret och vände sig bort; ty
han vämjdes vid en så litet ärofull bragd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
