Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Första samlingen - Karl Ulfsson och hans moder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 HÖVDINGAMINNEN
vi vända, eljes väcker de storm, de har en nunna
därinne som kan trolla; hon kan allting!
- De säger att min mor fått Tibern att gå
tillbaks i sin fåra nu vid sista översvämningen; är det
sant?
- Er mor är häxa, det vet alla, och därför är
hon mycket fruktad.
- Kan de trolla gott också, de där?
- Nej, bara ont; men det kallar de gott; jag
förstår dem inte. Gud är ju snäll och förlåter allt,
men de där förlåta aldrig; kanske de äro de yttersta,
fastän de tro sig vara de främsta; de visa äro ju
dårar, säger skriften. Ja, de äro icke goda, och ingen
älskar dem! Se, nu börjar sjön gå, de kan dränka
oss om de vill, rö fort i land!
Uppe på Calvarieberget hade nunnorna från Santa
Croce gått ner, men fru Brigitta stannade. Invid
bilden vid korsets fot, mäter Dolorosa, bad hon till
Gud att han skulle taga bort hennes son ur livet,
hellre än han skulle bli till förargelse och förlora
sin själ. Det var hennes sista ord.
Dagen efter låg riddar Karl sjuk i härbärget,
Drottningens läkare, som skötte honom, kunde icke
finna annan sjukdom än tvinsot. Leda vid mat och
dryck nedsatte krafterna, och den jättestarka
mannen förtärdes, upplöstes och förlorade lusten att leva.
Drottningen ville besöka honom, men när hennes vilja
blev spord, flyttades den sjuke en natt, under djupa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
