Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra samlingen - I Bärwalde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Bärwalde.
I januari 1631 drog en liten skara resande fram
på landsvägen norr om Berlin. De kommo
västerifrån, syntes trötta och nedslagna, där de vandrade
i snön, som sparsamt betäckte de sandiga slätterna
med deras martallar, ljung och ginster. Varje
mötande tillspordes om vägen till Bärwalde, där
svenska konungen låg i kvarter, och man pekade till
svar österut. Genom öde byar gick alltså färden
österut; en marodör, en flykting syntes i skogsbrynet
och^försvann; dagen led mot slutet och där gjordes
lägereldar för natten.
De två äldste som anförde skaran satte sig ner
avsides för att rådpläga, sedan hela truppen sjungit
en aftonpsalm på franska språket, och vilken icke var
katolsk åtminstone, ty då hade den varit på latin.
- Nej, Leroux, jag fruktar vi komma för sent,
sade den ena av förarne.
- Aldrig för sent; men under vår långa färd har
hela läget ändrat sig och det ändrar sig för varje dag.
- Det gick väl an, men det trasslar sig också.
Med Wallensteins avsättning på kurfurstedagen i
Regensburg borde kriget ha varit slut, men då dyker
svenska kungen upp; man frågar med Kristian IV
vad vill han här, c}ockf efter som han redan är inn§
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
